Nytt läsår, nya lagar och regler

Den 1:a juli varje år kommer nya lagar och regler för skolans verksamheter. I år ser det ut så här för grundskolan:

  • Ytterligare 105 timmars undervisningstid i matematik på högstadiet
  • Ytterligare 100 timmars undervisningstid i idrott och hälsa på mellan- och högstadiet
  • Lärarlegitimation blir ett krav för undervisning på fritidshemmet
  • Elevens eget ansvar skrivs in i läroplanen: Varje elev ska: ”genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, ta ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö”. Varje elev ska: ”visa respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.”
  • Rektors ansvar för trygghet och studiero poängteras: ”alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”.
  • Läsa- skriva- räkna garantin, eller åtgärdsgarantin, införs.

Den förändring som sannolikt kommer påverka skolvardagen mest är åtgärdsgarantin. Denna har varit på gång länge, och nu träder den alltså i kraft.

I stort innebär den att de bestämmelser som redan finns förstärks och formaliseras. Huvudmannen har huvudansvaret för att garantin ska kunna uppfyllas på varje skola. Under vårterminen i förskoleklass samt under höst- och vårtermin ska Skolverkets bedömningsstöd genomföras i Matematik och Svenska. Nationella prov genomförs som tidigare i slutet av åk 3.

Om en elev visar en indikation, dvs ett tecken på att hen skulle kunna få svårigheter, ska en särskild bedömning göras i samråd med specialpedagogisk kompetens. Om en pedagog befarar, dvs ser att uppenbara svårigheter finns ska åtgärder sättas in skyndsamt och elevhälsan kopplas in. Om insatser beslutas i den särskilda bedömningen, tex som en extra anpassning eller en insats på gruppnivå, ska dessa hanteras i en uppföljning för att garantin ska vara uppfylld. Ytterligare ett kriterium för uppfylld garanti är att en överlämning genomförs efter f-klass samt efter åk 3. Inga nya dokumentationskrav införs. Viktigt att beakta är att åtgärdsgarantin innebär att insatser sätts in. Det är ingen garanti att alla barn klarar kunskapskraven, även om detta givetvis är målet.

Personligen välkomnar jag åtgärdsgarantin. Om rutiner sätts på skolan och om tillräckligt med tid och kompetens tillförs, tror jag att den inte kommer att medföra ett merarbete. Det kommer säkerligen att uppstå en del barnsjukdomar inledningsvis och extra tid och kraft kommer att behövas. Är det inte alltid så när man lär sig något nytt?

Syftet med garantin är att inget barn ska trilla mellan stolarna och att dessa få stöd i tid. Vi har ju vetat länge att när det gäller grundläggande språkliga och matematiska förmågor är det centralt med tidiga insatser. Min erfarenhet är att vi är ganska bra på att organisera för kartläggning av elevernas förmågor, men sämre på att planera för hur vi hanterar resultatet efter. Förhoppningsvis ”tvingas” vi in i ett annat arbetssätt nu.

Det införs, som nämnts ovan, inga nya dokumentationskrav. Min tanke runt detta är dock att man på skolan behöver fundera närmare över detta. Om inte en tillräcklig dokumentation finns är det ju svårt att göra en uppföljning och en överlämning. Sannolikt kommer en större insats att behöva göras av specialpedagog eller speciallärare, vilket jag tycker är bra, men kompetensen måste finnas.

Ytterligare en tanke som slagit mig är att det är lätt att falla in i ett kategoriskt förhållningssätt. Om en enskild elev på något sätt behöver stöd ska denne i första hand stöttas inom ramen för ledning och stimulans eller genom extra anpassningar. Det gäller såväl inom åtgärdsgarantins ramar som i övrig skolverksamhet. Individuellt stöd ska endast sättas in när situationen kräver det och efter en utredning. Här ser jag att specialpedagog eller speciallärare har ett stort ansvar att styra hur insatsen genomförs. I många fall kan säkerligen den ordinarie undervisningen utvecklas för att stärka samtliga elever. Genom att resultaten hanteras på både grupp- och individnivå är tanken att komma bort från individuella lösningar.

Tilläggsbelopp. Jag ber om hjälp!

Något jag tycker man sällan läser om i olika flöden med specialpedagogisk inriktning är tilläggsbelopp. Jag kan ha missat något, men jag undrar vad det kan bero på? Är det för att det är så snårigt att man inte förstår? Dessutom verkar det vara väldigt olika från kommun till kommun hur man tolkar det.

Om det är på detta vis, att reglerna är svårtolkade, är det olyckligt, då Skolförordningen ändrades 2016 i syfte att förtydliga. Beslutet motiverades med att tillämpningen hade varit alltför restriktiv och att alla elever, oavsett anledning till inlärningssvårigheter, ska få det stöd de är i behov av. Tanken var även att man från statligt håll skulle förse kommunerna med resurser för att täcka ett ökat behov. Huruvida detta blev fallet står jag frågande inför och om det gjordes. Var blev då pengarna av?

Här kan ni läsa Regeringens pressmeddelande:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/05/regler-om-tillaggsbelopp-fortydligas/

I min hemkommun cirkulerade i samband med ändringen ett dokument där det stod att endast elever med fysisk funktionsnedsättning var berättigade till tilläggsbelopp. För mig rimmar det högst illa med syftet till den ändrade bestämmelsen. Jag ska erkänna att jag inte vet idag hur de exakta bestämmelserna är, men vad jag vet är att flera elever i samband med detta blev av med tilläggsbeloppet. Vid nya ansökningar till huvudman har de inte beviljats ett nytt. I ett fall som kommit till min kännedom fanns ett beslut på att eleven skulle få tilläggbelopp tom årskurs 9. I det fallet skede beviljandet redan i förskolan och stödbehovet bedömdes då vara så stort att det skulle bestå hela skolgången. Detta beslut drogs in 2016.

I den proposition som lades fram inför ändringen, och som sedan godtogs i sin helhet, stod följande att läsa i kapitel 4.5:

”Av bestämmelserna framgår att tilläggsbeloppet avser ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen (14 kap. 8 § skolförordningen och 13 kap. 7 § gymnasieförordningen). Detta har i tillämpningen kommit att uppfattas som att elevens behov av särskilt stöd inte får vara förknippat med undervisningssituationen för att tilläggsbelopp ska lämnas.”

”Som nämnts tidigare framgår det också av förarbetsuttalanden att stödåtgärder av extraordinärt slag som anknyter till undervisningssituationen, men inte till den vanliga undervisningen, ska kunna ersättas genom ett tilläggsbelopp.”

Vidare står att läsa vid otaliga ställen att det är en individuell bedömning som ska göras. Man kan således inte införa generella regler för av vilken typ av extraordinärt stöd som krävs för tilläggsbelopp. Det är barnets behov som ska styra. Sytet med tilläggsbeloppet lyfts även från att omfatta endast insatser utanför den ordinarie undervisningen till att även omfatta extraordinära insatser i syfte att nå måluppfyllelse. Hur rimmar detta med följande formulering som finns att läsa på min kommuns hemsida?

”Tillägget avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen.”

Propositionen hittar ni här:

https://lagen.nu/prop/2015/16:134#S4

Nu undrar jag:

  • Vad är extraordinärt stöd i er hemkommun?
  • Vad är en extraordinär insats i er hemkommun?
  • Hur tillämpas reglerna om tilläggsbelopp i er kommun?
  • Tycker ni att reglerna tillämpas på ett korrekt sätt?
  • Har jag tolkat det hela fel? I så fall på vilket/vila sätt?

Snälla hjälp mig med detta då jag har ett aktuellt fall som jag funderar lite extra över!

Ändringar i skollagen

Nästan varje år kommer Ändringar i skollagen den 1 juli. Dessa påverkar vår undervisning till hösten. Min erfarenhet är att vi börjar titta på dem i slutet av terminen, går på sommarlov, semestrar bort det hela och är lite vilsna för det nya när augusti dundrar in. Det är lätt hänt i slutet av läsåret när högarna växer, tankarna är fulla av betyg som ska sättas, bedömningar som ska göras och omdömen som ska skrivas. Därför tycker jag att det är så viktigt att börja fundera tidigt under vårterminen.

De huvudsakliga förändringar som träder i kraft i år är:

  • Läsa- skriva- räknagarantin träder i kraft och omfattar även f-klass
  • Mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa
  • Förändringar i ämnesplanerna

Hur påverkar detta er verksamhet? Hur kommer ni att arbeta med förändringarna?